Livet i veckan

Ja då var vi här igen. Söndag och veckoslut, och dags för en liten summering av veckan som gått. Veckan som bjudit på både solsken, snö, vårblommor och minusgrader.

Varje vecka. Nästan varje dag. Promenader eller puls, gärna utomhus. Jag mår så bra av den där dagliga turen. Oro, stress och tankar blir mindre och oviktigare. Tro och glädje växer och får mer plats inombords. Är så glad att jag förstår den kopplingen mellan rörelse och mående – och att jag kan och vill ge mig tid till att försöka må bra på alla vis.

Veckans utflykt! Trollstenen 🪨

Alla är med! Ut på tur – aldrig sur.
Det finns inga dåliga väder – bara dåliga kläder.
Spännande med tunnel under järnvägen, klotter och vatten … Går att hitta på många historier kring detta.
Trollen på vägen mot stenen.
Det blev en fin tur, mycket tack vare sällskapet, trots gegga, blygrå himmel och några regnstänk.
Stenen!
Härligt skog!
Här är jag mamma! Bästa platsen finaste lilla ungen.

Tog oss en liten avstickare till krypgranen också. Sedan bar det av hemåt för värmande av fötter och lunch. Innan halva ligan ville ut igen och spela fotboll. Älskar att och när de vill vara utomhus.

Avslutar veckan med hockeyträning, promenader, lapa lite sol hemma i trädgården, styra upp kommande vecka. Och, skidskytte kväll med kaffe och fint sällskap på soffan. Tack och hej lilla veckan. Du var fin, bjöd på både vinter och vår, höga och låga tankar och känslor. Nu laddar vi för en ny vecka!

Jag önskar; vårsol, odlingstid, mer träning utomhus med puls och kramar tillsammans med dem jag älskar ❤️

Närvaro

Att vara här och nu, att våga vara här och nu, att vara helt och fullt. Ärligt.  I stunden.

Inte en tanke, inte ens en fundering på vad som komma skall eller på vad som varit.

Tänker på ett ordspråk från mammas och pappas barndomsväggar ”Gårdagen är förbi, morgondagen ännu ej kommen, i dag hjälper herren”.

Så riktigt och sant. Det som varit har varit – kan vi inte påverka. Det som kommer det kommer – och där är vi inte ännu. Det som är här och nu – det vet vi om och det kan vi leva mitt i.

Samtidigt, så otroligt svårt och tufft. Att inte fundera över hur saker blev och varför. Vad kunde jag gjort annorlunda. Eller hur det ska bli framöver. Kommer det bli bra, kommer jag känna lugn och trygghet och ro. Kommer jag kunna uppfylla drömmar. Kommer jag vara trygg i beslut och saker som jag inte riktigt rår över …

Att bara i små stunder vara just här och nu. Krama om någon och känna värmen. Skratta med bubblor i magen. Torka en tår. Känna smaken av kanelbullen. Och doften av fuktig skog. Utan minsta tanke på något annat …

Att veta vad som blir …

Tänk på vi kunde veta att det kommer bli bättre, att det kommer bli bra. Tänk om jag visste att saker kommer lösa sig, att relationer kommer bli fina igen. Sluta ta av min energi ligga, inte trycka på hjärtat och ge sömnlösa nätter och tankar av oro.

Om jag kände att det kommer komma dagar av ro, dagar av livet med mer ljus och värme. Dagar med mindre tryck i morgonmörkret. Om det fanns en antydan, en aning om att oro kommer bytas mot lugn, stress mot ro och sorgsenhet mot trygghet.

Sådant är inte livet. Vi vet inte vad vi får eller vad livet ger. Vi vet inte mer än vi kan påverka. Det handlar om att själv stå vid rodret i sitt eget liv. Att styra dit jag själv vill och behöver.

I likhet med ett skepp på ett hav, med stiltje eller storm, kan vi styra våra liv men vi vet inte vår exakta väg. Kanske slår en våg oss ur kurs så vi får ta en omväg eller ny väg mot målet. Kanske är det kav lugn och seglen får inte vind att komma framåt dit vi styr. Kanske tar det extra tid. Kanske skapar vi nya mål längs vägens resa.

Ändå, i oros tider och sorgsenhet längtar jag efter styrning och riktning. Efter ett tecken på att jag kommer få vila i ro och lycka en dag inom en snar tid. Om så bara för en liten stund.

Vårsol

Nu kommer den! Jag känner det i hela kroppen ☀️

… Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan 
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger…

// Karin Boye

Känslorna i kroppen just i dag; vårpirr, framtidstro, inre lugn för stunden.

Livet i veckan

Och den veckan. Det är mycket tankar i omlopp, vilket påverkar vardagen till och med. Är tacksam och glad över att få dela livet med människor som ofta förstår och stöttar.

Vi tar en titt på veckan …

Inledde veckan med årets första lunch på altanen. Den tiden är här nu. Efterlängtad!
Firade mormor 💙
Stilleben av 3,5-åring.

Och tänk, snart är vi där … värmande sol, grönt gräs, ute utan jacka, kaffepaus mot en husvägg, radiobil på trädgården.

Helgen bjöd på hockeylördag. Ishall, kaffe och matcher med hela familjen. Heja heja! Stolt och glad att någon hittat en favoritsport, att få vara mamma till en fin och omtänksam person.

Tjuvstartar påsken! Nästa vecka drar jag igång på riktigt. Man vill ju hinna njuta av påskmyset också 🐣

Mysigaste mysigast ❤️ Min lilla nummer fyra, hela familjens charmtroll. Barnkramar och någon som alltid vill sitta i knät och läsa saga – det bästa sättet att avsluta veckan på.

Jag önskar; värmande sol, påbörja trädgården/sådden, och mer träning och mindre ont i kroppen.

Livet i veckan

Veckan som gick från februari till mars. Veckan som försvann i ett nafs. Hann inte ens skriva klart i kalendern innan det var fredag och helg. Väljer ändå att känna tacksamhet över att tiden inte känns seg och långsam. Att det rullar på måste väl ändå betyda att livet är helt okej?

Vi tar oss en titt helt enkelt …

För att orka dagen …
Det allra finaste jag vet ❤️ Vara nära, ta hand om varandra.

Ni som hänger med oss på instagram fick ju fredagens lifehack för en gladare dag. Minns ni? Om inte, här kommer påminnelsen. Slå in lite fina saker hemma. Ge dem till lillebror. Hjälp till att öppna. Och bli toklycklig över de ”nya” sakerna.

Tilläggas bör att allt i grunden handlar om att vilja fylla år lite oftare. Att önska sig paket och att tomten ska hälsa på snart igen. Tufft i livet ibland 💕

Vanligt vardagskaos. Och skönt att få smita undan lillebror ibland (i storebrors säng, dit inga småkillar når).
Fixarjulen på tv 🤶🏻🎄🥴🤣

Söndag och utetid. Med lite blåst och lite regn. Ändå skönt för själ och kropp inför veckan som kommer. Mer om det framöver. Och lite påsktankar.

Jag önskar; uppstyrning på fler än ett område 😅, vilja/orka några joggingrundor (tog en i helgen och vad jag saknar det), tid! (= prioritera rätt helt enkelt)

Livet i veckan

Vilken liten fin vecka vi haft, trots att livet och sinnet bjudit på både dalar och tankesnurror som aldrig vill ta slut.

Veckan började i alla fall på bästa sätt 💕 med mysigt besök och en runda danssvett här hemma. Älskar när hemmet kan ge mig alla delar jag behöver för att få känna kärlek och tacksamhet. Därav lyckades jag ju få till både sällskap, fika, skratt och träning innanför hemmets mysiga vrår.

Sedan fortsatte veckan i rasade fart med promenader, utepyssel i trädgården, solsken, en tur till stan med strosande, mellogala i soffan och tid till att hinna prata.

Jag önskar; ro i själen (den lever sitt eget liv just nu …), närvaro i stunden, en och annan pulshöjande stund för mig själv.

När solen ger …

När det inte går upp, så kan det gå ner, eller så är det en plan bana rakt fram. Ibland är det inte så viktigt vilket som är. Det viktiga ligger i att vara närvarande. Att känna, stanna upp, våga stanna kvar.

Det har varit några tuffa dagar … Ja, det är det fortfarande i stunder. Men lediga dagar tillsammans med de jag älskar, de dagarna får mig att flyga. Som i dag!

Att få vara en stund. Tillsammans. Att få ha vila, ro, skratt och tjat. Tillsammans. Att hinna se varandra i ögonen och kramas hela familjen.

Det här var precis vad jag behövde i dag. Tack! Tack familjen, tack livet, tack mig – för att jag ger mig själv tid att få vara på en plats som jag älskar och känner mig trygg i. Tillsammans ❤️

Livet i veckan

Ännu en vecka. Hur kan det gå så fort?

Då mannen är lite extra ledig har vi passat på att hänga lite mer hos farmor och farfar på Östkusten. Service, sällskap och känsla av semester har varit underbart. Lyx att få och kunna umgås lite mer så här långt från sommarens ledigheter.

Deglek hemma. Klar favorit!

Promenader i solsken. Kan inte gjort bättre för hjärna och hjärta. Galet tacksam över mina promenader, och för att jag äntligen förstått att de är nödvändiga för att den här mamman, fästmön, vännen, dottern, ja människan ska klara av att gå runt.

Södra Sveriges högsta vattenfall. Fullt ös!

Lite utflykter på lediga dagar. Full fart i vattenfallet och kul lekpark. Mysiga frukostar tillsammans i lugn och ro – ja, så mycket lugn och ro det nu går att finna i en småbarnsfamilj som ska äta tillsammans. Fint är det oavsett!

Livet i veckan

En vecka till av vinter. Älskarť men visst kliar det lite i odlingsfingrarna. I vilket fall vi tar en liten blick på veckan som varit.

Måndagsbaka! Kanske kan bli en ny vana?
Dagliga promenader med paus för det mesta …

Vi är mycket ute och går den här årstiden. Svårt att hitta annat att göra, men också mysigt och skönt med rörelse och frisk luft. Och att få öva på balanscykel på gata.

Lunch på restaurang.

Mitt i veckan var vi på äventyr med mormor och morfar. Stan och lunch på restaurang, lillebror sov sig igenom maten men storebror showade desto mer.

Att ge och dela med sig. Viktiga saker att lära sig göra och känna. Även små behöver omtanke och kärlek. Hela vintern har vi matat och fixat för våra små vänner och i gengäld får vi se dem genom fönstren där de mumsar frön och flyger kring. Sämre matgäster kan man ha!

Korvtjuvar och legobygge. Saker jag älskar och kommer minnas med kärlek. Tid, tillsammans och närvaro – bra ledord i vardagen ❤️

Helg i Västervik 🌬️ med lekparkshäng, tur på stan, lek med kusinerna och mata ”galna” havsfåglar. De är nästintill ur handen. Inte min favorit! 😅 Fint med tid hos farmor och farfar.

Jag önskar; Inte ro och lugn. Sol och snö. Många kramar och färre funderingar.