Närvaro

Att vara här och nu, att våga vara här och nu, att vara helt och fullt. Ärligt.  I stunden.

Inte en tanke, inte ens en fundering på vad som komma skall eller på vad som varit.

Tänker på ett ordspråk från mammas och pappas barndomsväggar ”Gårdagen är förbi, morgondagen ännu ej kommen, i dag hjälper herren”.

Så riktigt och sant. Det som varit har varit – kan vi inte påverka. Det som kommer det kommer – och där är vi inte ännu. Det som är här och nu – det vet vi om och det kan vi leva mitt i.

Samtidigt, så otroligt svårt och tufft. Att inte fundera över hur saker blev och varför. Vad kunde jag gjort annorlunda. Eller hur det ska bli framöver. Kommer det bli bra, kommer jag känna lugn och trygghet och ro. Kommer jag kunna uppfylla drömmar. Kommer jag vara trygg i beslut och saker som jag inte riktigt rår över …

Att bara i små stunder vara just här och nu. Krama om någon och känna värmen. Skratta med bubblor i magen. Torka en tår. Känna smaken av kanelbullen. Och doften av fuktig skog. Utan minsta tanke på något annat …